Lollo

Jag känner mig ihålig när jag vaknar och under dagen samlas massa "måsten", "varför", och "stress". 
Egentligen är det bara små bekymmer, men de är många och jag väntar egentligen bara på att det ska explodera.

Innan jag blev gravid med Lucas så fick jag en så kallad "baby blues", jag bara rasade ihop och satt på golvet och störtgrät, jag erkände för mig själv att jag fallit in i en depression. Anledningarna var många, och jag kan inte skriva om de tyvärr, men de hade absolut ingenting med min man Jesper eller lilla Noah att göra.
Just nu känner jag att det önskade att det fanns 4 Lollo, en för barnen, en som hittar det perfekta heltidsjobbet, det är ganska tufft att jobba extra på två ställen, en för Jesper, en för hemmet och en som är med vännerna.
Att sorgen efter morfars bortgång ständigt finns, gör inte saken bättre.  Jag får gråten i halsen varje gång jag tänker på det, vi var liksom inte klara med varandra. Jag skulle ju visa honom alla bilder från bröllopet, och stora bilden på hela släkten som vi tog då Noahs dop var. Och vi skulle som vanligt få nya fina handdukar från teneriffa, jag som slängde massa i flytten....

Nåväl, även ett visst "hat" har börjat bli mer av en besvikelse mot två personer som ska föreställa sig vara familj.
Jag har så mycket att säga till dom, men vill egentligen bara ge dom en blick, och hoppas på att de skulle göra sitt yttersta att göra det bra igen. Men jag insåg för länge sen att ni är inte ett skit värt, jag mår illa när jag tänker på er, och jag har sagt det förut, men säger det igen, Tack för att ni visar mig hur jag INTE vill vara...

Nu ska jag se till att börja röja här, och ordna med "OnDemand" boxen som inte vill funka, grr...

Ha en riktigt skön dag alla där ute, och njut av nuet!