Lollo

Dom rusar runt för fulla muggar, ena sekunden vill jag gråta, andra är jag så lycklig, man märker att det tar ett tag innan kroppen är i balans.

 

När jag ammade Noah fick jag tankar som: "Nä, jag ville nog inte ha barn" och så fort amningen var klar så var jag "normal" igen. När jag ammade Lucas var det inget speciellt med det, men nu är känslan av lyckorus som sprider sig då jag ammar helt galen :)

 

Igår var Jesper med pojkarna på bio, dom åkte iväg då jag vilade och när jag väl vaknade sov Caspian vidare och jag tog en kaffe och började vika tvätt. Sedan var vi ute en sväng med en vän och hennes son och vi valde att äta på donken. På donken blev jag smått irriterad då hen som stod i kassan verkade helt vimsig. Kommunikation verkade inte finnas där... När andra står i kassan frågar dom alltid: Cheeseburgaren kommer dröja x min, vill du ha dina pommes nu eller vill du vänta? Hen sa ingenting om detta, så resultatet blev kalla pommes och en varm burgare :(

 

Nåväl, idag ska jag och E på loppis på mitt jobb en sväng, sedan ska farbror Lo komma förbi o hälsa på nya bebisen! 

 

Måste även skriva att Caspian ligger i soffan just nu och har ätit och har Noah bredvid sig, så fort Caspian "piper" till så säger Noah; "Jag är här, du behöver inte vara ledsen", och han är inte alls bekymrad över att han gör ljud ifrån sig :) Lucas får halft panik: "Mamma, han börjar gråta snart, ta han"! och härom kvällen när han gnydde på sa Lucas: "Det är inte synd om dig" jag började skratta, för jag försöker förklara för Lucas att det inte är hans fel att Caspian är ledsen, utan det är hans sätt att prata :)

 

Nu ska jag fortsätta med tvätten medans Caspian sover!

 

Ha en skön lördag/L

I torsdags den 20/3 ringde jag förlossningen för att få en tid för att komma in på igångsättning. Det blev inget då dom hade många medicinska fall som var i behov av prioritering, vilket jag förstår. Jag skulle återkomma på fredag morgon vilket jag gjorde och då sa hon att "Jag ringer till dig om vi får en lucka". Vi fick en tid 14:00. 

Jag skulle just gå o handla lite lunch, då var klockan ca 11:10, när jag precis gått ut genom ytterdörren så ringde dom; "Kan du komma nu?" Det var bara att packa ihop allt och pysa iväg.

 

11:45 var vi inne och "inlagda" och dom skulle undersöka mig, hon nådde inte upp så jag var "omogen" för att kunna få annat än "Cytotec", en tablett man blandar med vatten.

 

13:10 Jag surplade i mig det där och väntade och väntade men inget hände..

 

15:10 Började jag få lite småvärkar som inte kändes så värst mycket så jag fortsatte att vänta och vänta..

 

17:10 fick jag 3:e dosen och vid 17:30 fick jag mer och mer ont och tog med mig Jesper in i en glödhet dusch som hjälpte massor, då var jag öppen 3 cm, efter 30 min var jag öppen 7 cm...

 

19:45 ber jag om lustgasen, smärtorna stegras och till slut bara ligger jag och gråter för att jag har så ont.

 

21:10 har dom svårt att fånga upp hans hjärtljud och larmar läkaren.

 

21:15 går vattnet med meck i, vilket han såklart svalde...

 

21:22 börjar jag krysta och de får ta till sugklockan då de inte hörde några hjärtljud alls på honom, jag vet hur jag skrev att jag inte orkade eller kunde mer, men jag minns en röst som sa: "Du måste sammarbeta nu, din bebis mår inge bra", jag tror att jag la all fokus på att krysta ut honom.

 

21:24 var Caspian ute i stora kalla världen, han mådde bra trots omständigheterna, 4150 gr och 50 cm lång i vecka 38+0

 

3 stygn, lågt blodsocker under ett dygn och aningen snabbandad fick vi till slut komma hem efter 3 nätter på sjukhuset.

 

Hem till två stolta storebröder som är så varsamma och snälla med honom att det är ofattbart, kärleken mellan dessa 3 gossar är obeskrivlig, mamma älskar er alla mina pojkar!

 

//L

 

 

Nu sitter jag o dricker kaffe och virkar, men virkandet nystas upp hela tiden för jag vet inte vad jag ska virka.. 

Största besvikelsen idag skulle bli att det är fullt hela dagen på förlossningen att jag inte kan komma, eller att det skulle sluta med snitt, jag vet att jag tjatar! 

Lucas har längtat efter denna dag, för nu är det äntligen hans tur att bli storebror, Noah verkar stolt, för han vet att han blir störst igen! Han har bestämt sig för att han ska hjälpa till med bebisen; ge han nappen om han är ledsen, ge mig tvättlappar, klappa...

Jag hoppas pojkarna inte är allt för oroliga idag och inatt, och jag hoppas lilleman är ute senast ikväll så dom kan vara lediga imorgon och komma o mysa med oss!! 

Ha en skön dag!

//L

Sedan dess har jag legat i sängen nästintill konstant, har lagat mat åt barnen, hämtat Lucas på dagis eller gått till mataffären bara för att få luft..

I måndags fick jag en akuttid på specialistmödravården och fick då beskedet om att bli igångsatt på torsdag, jag blev helt chockad, för jag trodde nästan att jag skulle få rekommendationer om att ta smärtstillande och vila.. 

Väl hemma så satte jag mig och läste igenom pappret om hur en igångsättning går till, "i vanliga fall slutar det med kejsarsnitt eller sugklocka"... Man kan få vänta länge innan något alls händer, man får ont som bara den... Jag känner mig jätte tveksam till detta, jag hoppas vid varje sammandragning att det ska komma värkar också, men det gör det inte... Nu har jag drygt 26 timmar kvar tills jag ska ringa förlossningen och få en tid, men det tär verkligen på mig.. Jag vill inte göra kejsarsnitt för jag är rädd att inte kunna gå när jag känner mig stark, själva snittet och ärret är inget jag är orolig för, jag är 28 år och slutade bry mig om hur magen ser ut när Noah hade kommit..

Med pojkarna kunde jag i alla fall ställa mig upp och gå ganska omgående...

Snälla lilleman, kom nuuuuu!!!

//L

Strax innan lunch fick jag hiskligt ont i både mage och vänster sida av ryggen, så pass ont att jag gick hem. In i en varm dusch och sedan blev jag sängliggandes resten av dagen.. Jesper kom hem o hämtade pojkarna och vi avvaktade med smärtan, skulle den bli värre eller inte börja tona ner sig så skulle jag åka in till förlossningen. Sent på kvällen hade den nästan försvunniy helt och nu när jag vaknade är den borta, men jag vet om att den kan komma tillbaka. 

"Urinreflux" finns det något som heter och detta innebär att urinet åker tillbaka till njuren, vilket orsakar plågsamma smärtor, kräkningar och 0 i mat och dryckes intag. Jag vet även också om att om det skulle gå så långt så kommer jag bli igångsatt, både skönt och skrämmande...

Just nu bara vräker regnet ner, trist, hade tänkt lite park annars med pojkarna, men det verkar bli en innedag idag...

Nu ska jag fortsätta vidare på min påse till bebisen som jag virkar!

Ha en skön lördag alla /L

Idag har två slemproppar släppt så jag är lite orolig att det är nära nu, men jag har klarat detta förr så de ska gå bra denna gång också! Bara jesper hinner hem då han som ikväll då spelar schack på söder... 

Nu ska jag fortsätta virka min filt/påse till lilleman i väntan på att barnen ska somna!

Ha en skön kväll! //Lollo

Just nu är jag påväg och ska hämta mina pojkar på flygplatsen då de varit hos sin farmor sedan i onsdags, det har varit tomt men skönt! 

Från och med imorgon jobbar jag inte längre på avdelningen, det känns skönh att slippa "dra ner arbetet" bland mina kollegor, samtidigt kommer det kännas konstigt, och när jag blir mammaledig kommer jag få abstinensbesvär så jag ska försöka jobba lite extra ändå, nån kväll eller så, det finns ju pump och flaska!

Nu ska det åkas tvärbana!

Ha en skön söndag allesammans!/L